Utmaningen

Utmaningen

Det finns ett spanskt ordspråk som stämmer bra med verkligheten; ”El pueblito” vilket betyder ”liten by – stort helvete”. Det första som händer på en liten ort är att de nya främlingarna blir granskade från ”topp till tå”; alla vill veta vem och vad som kommer till byn. Här finns ju offentlighetsprincipen och allehanda register, taxeringskalendrar och andra informationskällor som man enkelt kan få fram information på. Sverige är ju unikt i detta ämne! Den här bloggen skall ju också tjäna som infokanal för att punktera en del ryktesspridning. Här kan vem som helst fråga om man vill veta något; vi svarar uppriktigt om vi anser att det är till någon nytta för projektet.

Varför är denna ansats så viktigt nu då?
Jo, det handlar om integration och förtroende. Varje liten ort har sin egen sociala kultur, sina livsvillkor som nyinflyttade torde anpassa sig till. Anonymiteten på en liten ort är obefintlig jämfört med större städer, fördomar frodas i olika former och blir tydligare på små orter, det kommer vi aldrig ifrån. Risken är att de nyinflyttade blir utfrusna och marginaliserade om de inte anpassar sig och får acceptans vilket kan leda till att de kommer att lämna byn så småning om. Vi skall inte heller bli några ”Besserwisser” med storstadsfasoner!

Alltså; Luisa eller jag kan inte finansiera ett projekt på 8-10 miljoner, vilket säkert de flesta redan har förstått. Alltså riskerar detta att bli ett fiasko, eller hur?

Nu är vi som många andra beroende av nätverk och vi kommer att hitta finansiering för projektet. För pengar finns det, båda vita och svarta. Det är inte ovanligt att svarta pengar tvättas vita genom olika projekt med stöd av de etablerade bankerna, det trots lagen om penningtvätt. Personligen har jag intressanta erfarenheter av hur sådan upplägg kan se ut. Men det är absolut inte det vi letar efter eller medvetet kommer att medverka till; vi vill kunna sova lugnt och inte vakna, ligga och fundera på vad plötsliga knäppningar eller andra konstiga ljud runt huset kan vara ifall vi ändock inte uppfyller löften som gjorts!

Vad kan vi göra?

Bilda ekonomisk förening, bostadsrättsförening eller annat alternativ? Detta måste vi i samråd med kunniga ta ställning till. Här finns det andra som har gjort positiva erfarenheter och det finns också nytänk i ämnet som vi gärna vill pröva.

De traditionella bankerna ser vi inte som prioriterade partners. Möjligen om banken ställer upp med krediter för köpare; det måste vi då acceptera. Vi ser annars mer på alternativa, privata investerare. Det vi måste erbjuda är ROI (return of investment) till attraktiva villkor samtidigt som kostnaden för att köpa och bo i husen måste hållas på en så låg och attraktiv nivå som möjligt. Detta är en utmaning, helt klart.

Bidrag från staten? Kanske, om det kommer till skott och presenterar villkoren för stödprogrammet för ökat bostadsbyggande. Men detta kommer inte att utgöra en väsentlig del av finansieringen, dock säkert viktig ändå.

Nu måste vi bara få presentationsunderlagen klara och en trovärdig kalkyl så vi har något att visa upp. Och, om projektet kommer att realiseras har det ett positivt värde för de omkringboende då man kan anta att priserna på omkringliggande fastigheter kommer att öka något. För Resele som helhet, likväl.

Då amerikanarna på senare tid valt en färgad president, vilket var otänkbart för några decennier sedan, så skall väl det här projektet inte vara så omöjligt att genomföra, eller hur? Alltså, allt är möjligt!

Gillade du denna artikel?

Dela på Facebook
Dela på Twitter
Dela på Linkedin
Dela på Pinterest
Dela
Dela
Dela
Dela
Om mig
Om mig

Jag som har startat Trygghetsboendet Resele Insamlingsstiftelse heter Stefan Sahlén och bor i Bunkeflostrand. Tillsammans med min bror och svägerska driver vi stiftelsen sedan 2018.

Började min karriär med gymnasieutbildning på byggprogrammet på St:Eriks gymnasium i Stockholm 1970. Har sedan vidareutbildat mig till byggnadsingenjör på STI, Stockholms Tekniska Institut 1980-82. Sedan 1995 har jag arbetat med arbetsmiljöfrågor inom byggbranchen och studerade på ALI, Arbetslivsinstitutet Solna för att bli Arbetsmiljöingenjör i början på 2000-talet.

Idag är jag verksam som Byggarbetsmiljösamordnare, senast inom vindkraft och elkraft.

Lämna en kommentar