Något konkret att ta i.

Något konkret att ta i.

”Å herre Gud, vad är detta?” är det säkert många som utbrister. Har full förståelse för det.
Detta är ett förslag, ett utkast och inga byggnadsritningar.

Ja, problemet och uppgifter består i; hur får man in 10-12 lägenheter med gemensamma lokaler i en större villa i stil med dem som finns som grannar?
Och vad blev det av med ”landskapsbilden”?

Formen liknar i sin form den nya skolan i Resele. Samtidigt tänkte vi ”nej, det är ju samma form sånär som passagen, så fantasilöst”.

Den första arkitekten jag bad göra ett förslag skapade ett postmodernistiskt förslag som inte, enligt min mening, inte passade in. Var också i kontakt med Johan Sennström från Junsele som numera arbetar för Fojab Arkitekter i Malmö. Han var intresserad av att få göra en förstudie och förslag men då pratar vi också om helt andra pengar. Det hade säkert blivit bra, det har jag inte tvivlat på. Och, sista ordet är väl inte sagt ännu.

Trygghetsboendet är planerat med totalt 12 lägenheter varav 10 i olika storlekar för trygghetsboende (varav 1 lägenhet för besökande), 2 som tjänstebostad ( 2 arbetsplatser; 1 värdinna + 1 fastighetsskötare ) ovanför de gemensamma lokalerna i mitten av fastigheten.

Närmast turistvägen är en länga i ett plan, mot kyrkan en länga i två plan. Bakom, eller upp mot nord/öst en mindre byggnad för källsortering/förråd. Alla entréer till bostäderna är inifrån gården.

Centrumbyggnaden med administration, matsal, möteslokal mm är delad i två delar, passagen är överglasad. Passagen skall kunna vara körbar med mindre buss för handikappade.

Fastigheten skall värmas upp med miljövänlig energi och i övrigt vara miljöanpassad enligt dagens förväntningar. Utrustningsstandarden är anpassad till en äldre generation som förändras med stigande ålder. T.ex. undviker vi trösklar i möjligaste mån, nivåskillnader mm. Lägenheter på markplan skall ha uteplats.

Parkering i sydost, innergård med trädgård och lekplats.

Gamla ladan rustas upp och används till lämplig verksamhet.

Det finns en hel del detaljer att ”fila på”.

Ja, visst skall det vara träfasad och sen om det är stående eller liggande panel, rött, brunt eller något annat får vi ta ställning till senare.

Det här konceptet förändrar nog hela Resele centrala stadsbild men det är väl ingen ”våldtäkt” på byn?

Däremot, om det skulle realiseras, får Resele ”lite tyngd” vilket jag ser som positivt. Från att vara byn med avfolkningsproblem kan det stärka samhället och ge det mer rörelse och en mer modern kärna. Det har väl varit kyrkan och lanthandeln men det hela kompletterar varandra och gör det hela mer ”homogent”.

Visst skall det finnas fönster på övervåningen. De är inte med men skall vara så att man ser ut över den lägre delen söderut med utsikt åt Ångermanälven (är det tänkt) Vi får se till att det inte blir ett höghus bara.

Gången (passagen) som delar byggnaden är kanske lite opraktisk med tanke på klimatet vintertid men är tänkt att vara entre´n till anläggningen. Alltså, helst önskar jag se en ”gate” som man måste passera. Det skall inte vara tillgängligt för vem som helst att komma och gå. Det skall ju vara ett trygghetsboende. Tiderna har förändrats i.o.m. att Mellanöstern och Centraleuropa blivit en del av vår vardag.

Trafik till/från ladan och källsorteringen får ske runt tomtgränserna. Parkering i sydöst torde få en mer diskret utformning.

Ärendet ligger hos Sollefteå´s kommun för utlåtande. Även Resele bygdeförening har att yttra sig över förslaget men det vore nog bra med en närmare presentation på plats först.

Gillade du denna artikel?

Dela på Facebook
Dela på Twitter
Dela på Linkedin
Dela på Pinterest
Dela
Dela
Dela
Dela
Om mig
Om mig

Jag som har startat Trygghetsboendet Resele Insamlingsstiftelse heter Stefan Sahlén och bor i Bunkeflostrand. Tillsammans med min bror och svägerska driver vi stiftelsen sedan 2018.

Började min karriär med gymnasieutbildning på byggprogrammet på St:Eriks gymnasium i Stockholm 1970. Har sedan vidareutbildat mig till byggnadsingenjör på STI, Stockholms Tekniska Institut 1980-82. Sedan 1995 har jag arbetat med arbetsmiljöfrågor inom byggbranchen och studerade på ALI, Arbetslivsinstitutet Solna för att bli Arbetsmiljöingenjör i början på 2000-talet.

Idag är jag verksam som Byggarbetsmiljösamordnare, senast inom vindkraft och elkraft.

Lämna en kommentar