Länsstyrelsen

Länsstyrelsen

Länsstyrelsen i Västernorrland…ja dom har mycket att göra. Stiftelsen skulle möjligen hinna bli klar före jul 2017. Jag skriver nu 5 Mars 2018.

Nina Skyttberg som handlägger ärendet är svår att få tag på och då jag ringer i slutet av januari får jag tag på Lotta Nilsson som tycker att allt ser bra ut men beslutet handläggs av Nina Skyttberg. Nina Skyttberg känner sig pressad efter mina e-postbrev och sök på telefon så svarar hon plötsligt och ber om ursäkt. Samtidigt skickar hon en lista på kompletteringar hon behöver. Det har jag skyndsamt samlat ihop. På den vägen är det nu igen…och så börjar jag ringa igen och får meddelande om att personen inte är anträffbar. Jag vill ju veta om de underlag jag skickat är ok eller om det fattas något ändå.

Inte bara jag utan många andra säkert, undrar vad det är för fiasko jag håller på med. Förutom Mats Fagerlund och familjen Ström är det ingen som intresserar sig för hur det utvecklas. Åren går och jag blir mer frustrerad ju längre tiden går och undrar om allt går rätt till. Jag tar det väldigt personligt. Ja ja, jag heter ju inte Stenhammar…men det hade, förmodligen, gjort skillnad.

Emellanåt uppnår jag pensionsålder och vi diskuterar om vi kan finna något hus i Resele. Huset som är till salu i Gåsnäs är intressant men enligt mitt tycke ”på fel sida” om älven. Men det är inte det som är avgörande. Men att flytta till Resele om inte stiftelsen kan bildas blir det inte tal om. Men bara tanken på att vi kan halvera boendekostnaden gör mig intresserad.

Samtidigt undrar jag hur det går för Seniorboendet i Vågsfjärden, Nordingrå. Läser att diverse organisationer och att Kramfors kommun varit med och finansierat markundersökningen där. Där har ju Sollefteå kommun klart deklarerat att något finansiellt stöd i någon form inte är att tänka på. Kramfors kommun har väl bättre intäkter med all tung industri?

Det värsta jag vet är när någon inte kan vara tydlig och ärlig. Och med någon menar jag myndighet eller en enskild person. Säga det i rak dialog till mig personligen; ”Vi vill inte se dig här med det där”. Nej, istället tiger man och låter tiden gå och hoppas att min uthållighet ebbar ut.

Gillade du denna artikel?

Dela på Facebook
Dela på Twitter
Dela på Linkedin
Dela på Pinterest
Dela
Dela
Dela
Dela
Om mig
Om mig

Jag som har startat Trygghetsboendet Resele Insamlingsstiftelse heter Stefan Sahlén och bor i Bunkeflostrand. Tillsammans med min bror och svägerska driver vi stiftelsen sedan 2018.

Började min karriär med gymnasieutbildning på byggprogrammet på St:Eriks gymnasium i Stockholm 1970. Har sedan vidareutbildat mig till byggnadsingenjör på STI, Stockholms Tekniska Institut 1980-82. Sedan 1995 har jag arbetat med arbetsmiljöfrågor inom byggbranchen och studerade på ALI, Arbetslivsinstitutet Solna för att bli Arbetsmiljöingenjör i början på 2000-talet.

Idag är jag verksam som Byggarbetsmiljösamordnare, senast inom vindkraft och elkraft.

Lämna en kommentar